Déclinaison / Conjugueur latin
| SINGULIER |
| Nom. | praelustris |
| Gen. | praelustris |
| Dat. | praelustri |
| Acc. | praelustrem |
| Abl. | praelustri |
| Voc. | praelustris |
| PLURIEL |
| Nom. | praelustres |
| Gen. | praelustrĭum |
| Dat. | praelustrĭbus |
| Acc. | praelustres |
| Abl. | praelustrĭbus |
| Voc. | praelustres |
| SINGULIER |
| Nom. | praelustris |
| Gen. | praelustris |
| Dat. | praelustri |
| Acc. | praelustrem |
| Abl. | praelustri |
| Voc. | praelustris |
| PLURIEL |
| Nom. | praelustres |
| Gen. | praelustrĭum |
| Dat. | praelustrĭbus |
| Acc. | praelustres |
| Abl. | praelustrĭbus |
| Voc. | praelustres |
| SINGULIER |
| Nom. | praelustre |
| Gen. | praelustris |
| Dat. | praelustri |
| Acc. | praelustre |
| Abl. | praelustri |
| Voc. | praelustre |
| PLURIEL |
| Nom. | praelustrĭa |
| Gen. | praelustrĭum |
| Dat. | praelustrĭbus |
| Acc. | praelustrĭa |
| Abl. | praelustrĭbus | |