Déclinaison / Conjugueur latin
| SINGULIER |
| Nom. | prūdens |
| Gen. | prudentis |
| Dat. | prudenti |
| Acc. | prudentem |
| Abl. | prudenti |
| Voc. | prūdens |
| PLURIEL |
| Nom. | prudentes |
| Gen. | prudentĭum |
| Dat. | prudentĭbus |
| Acc. | prudentes |
| Abl. | prudentĭbus |
| Voc. | prudentes |
| SINGULIER |
| Nom. | prūdens |
| Gen. | prudentis |
| Dat. | prudenti |
| Acc. | prudentem |
| Abl. | prudenti |
| Voc. | prūdens |
| PLURIEL |
| Nom. | prudentes |
| Gen. | prudentĭum |
| Dat. | prudentĭbus |
| Acc. | prudentes |
| Abl. | prudentĭbus |
| Voc. | prudentes |
| SINGULIER |
| Nom. | prūdens |
| Gen. | prudentis |
| Dat. | prudenti |
| Acc. | prūdens |
| Abl. | prudenti |
| Voc. | prūdens |
| PLURIEL |
| Nom. | prudentĭa |
| Gen. | prudentĭum |
| Dat. | prudentĭbus |
| Acc. | prudentĭa |
| Abl. | prudentĭbus | |