Déclinaison / Conjugueur latin
| SINGULIER |
| Nom. | sensatus |
| Gen. | sensati |
| Dat. | sensato |
| Acc. | sensatum |
| Abl. | sensato |
| Voc. | sensate |
| PLURIEL |
| Nom. | sensati |
| Gen. | sensatōrum |
| Dat. | sensatis |
| Acc. | sensatos |
| Abl. | sensatis |
| Voc. | sensati |
| SINGULIER |
| Nom. | sensată |
| Gen. | sensatae |
| Dat. | sensatae |
| Acc. | sensatam |
| Abl. | sensatā |
| Voc. | sensată |
| PLURIEL |
| Nom. | sensatae |
| Gen. | sensatārum |
| Dat. | sensatis |
| Acc. | sensatas |
| Abl. | sensatis |
| Voc. | sensatae |
| SINGULIER |
| Nom. | sensatum |
| Gen. | sensati |
| Dat. | sensato |
| Acc. | sensatum |
| Abl. | sensato |
| Voc. | sensatum |
| PLURIEL |
| Nom. | sensata |
| Gen. | sensatōrum |
| Dat. | sensatis |
| Acc. | sensata |
| Abl. | sensatis | |