Déclinaison / Conjugueur latin
| PRÉSENT |
| I sing. | grundĭo |
| II sing. | grundis |
| III sing. | grundit |
| I plur. | grundīmus |
| II plur. | grundītis |
| III plur. | grundĭunt |
| IMPARFAIT |
| I sing. | grundiēbam |
| II sing. | grundiēbas |
| III sing. | grundiēbat |
| I plur. | grundiebāmus |
| II plur. | grundiebātis |
| III plur. | grundiēbant |
| FUTUR SIMPLE |
| I sing. | grundĭam |
| II sing. | grundĭes |
| III sing. | grundĭet |
| I plur. | grundiēmus |
| II plur. | grundiētis |
| III plur. | grundĭent |
| PARFAIT |
| I sing. | grundii o grundivi |
| II sing. | grundiisti o grundivisti |
| III sing. | grundiit o grundivit |
| I plur. | grundiĭmus o grundivĭmus |
| II plur. | grundiistis o grundivistis |
| III plur. | grundiērunt o grundivērunt, ēre |
| PLUS-QUE-PARFAIT |
| I sing. | grundiĕram o grundivĕram |
| II sing. | grundiĕras o grundivĕras |
| III sing. | grundiĕrat o grundivĕrat |
| I plur. | grundierāmus o grundiverāmus |
| II plur. | grundierātis o grundiverātis |
| III plur. | grundiĕrant o grundivĕrant |
| FUTUR ANTÉRIEUR |
| I sing. | grundiĕro o grundivĕro |
| II sing. | grundiĕris o grundivĕris |
| III sing. | grundiĕrit o grundivĕrit |
| I plur. | grundierĭmus o grundiverĭmus |
| II plur. | grundierĭtis o grundiverĭtis |
| III plur. | grundiĕrint o grundivĕrint |
| PRÉSENT |
| I sing. | grundĭam |
| II sing. | grundĭas |
| III sing. | grundĭat |
| I plur. | grundiāmus |
| II plur. | grundiātis |
| III plur. | grundĭant |
| IMPARFAIT |
| I sing. | grundīrem |
| II sing. | grundīres |
| III sing. | grundīret |
| I plur. | grundirēmus |
| II plur. | grundirētis |
| III plur. | grundirent |
| PARFAIT |
| I sing. | grundiĕrim o grundivĕrim |
| II sing. | grundiĕris o grundivĕris |
| III sing. | grundiĕrit o grundivĕrit |
| I plur. | grundierĭmus o grundiverĭmus |
| II plur. | grundierĭtis o grundiverĭtis |
| III plur. | grundiĕrint o grundivĕrint |
| PLUS-QUE-PARFAIT |
| I sing. | grundiissem o grundivissem |
| II sing. | grundiisses o grundivisses |
| III sing. | grundiisset o grundivisset |
| I plur. | grundiissēmus o grundivissēmus |
| II plur. | grundiissētis o grundivissētis |
| III plur. | grundiissent o grundivissent |
| IMPÉRATIF |
| PRÉSENT |
| II sing. | grundi |
| II plur. | grundīte |
| FUTUR |
| II sing. | grundīto |
| III sing. | grundīto |
| II plur. | grunditōte |
| III plur. | grundiunto |
 |
| PARTICIPE |
| PRÉSENT |
| grundiens, –ientis |
| FUTUR |
| grunditūrūs, –a, –ūm |
| INFINITIF |
| PRÉSENT |
| grundīre |
| PARFAIT |
| grundiisse o grundivisse |
| FUTUR |
| Singolare: | grunditūrūm, –am, –ūm esse |
| Plurale: | grunditūros, –as, –a esse |
| GERUNDIF |
| Génitif: | grundiendi |
| Datif: | grundiendo |
| Accusatif: | ad grundiendum |
| Ablatif: | grundiendo |
| SUPIN |
| grunditum |
Parcourir le dictionnaire
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
W
X
Y
Z
{{ID:GRUNDIO100}}
---CACHE---
|
Visitez nos sites:
En français
In english
In Deutsch
En español
Em portugues
По русски
Στα ελληνικά
|
Ën piemontèis
|
